Rättsläget

Ett stort antal regelverk blir aktuella när EU/EES-medborgare vistas i Sverige. Här kan du läsa mer om de ämnesområden och frågeställningar som kan vara aktuella. Vad innebär egentligen uppehållsrätt? Vem har rätt till socialt bistånd? Vad gäller kring sjukvård? Hur ser rätten till utbildning ut? Vilka lagar och regler gäller vid otillåtna bosättningar?

Den fria rörligheten är en grundprincip som garanteras inom EU. Den fastställs i artikel 45 i EUF-fördraget. Människor kan flytta mellan medlemsländerna och arbeta på lika villkor var de vill inom unionen. En EU/EES-medborgare har rätt att vistas i Sverige i upp till tre månader utan andra villkor än att personen ska ha giltigt pass eller nationellt id-kort. Reglerna gäller även EU/EES-medborgares familjemedlemmar om de är medborgare i ett tredje land när de följer med eller ansluter till EU/EES-medborgaren i Sverige. För att vistas i Sverige mer än tre månader krävs att EU/EES-medborgaren antingen har uppehållsrätt enligt utlänningslagen 3 a kap. 3 § eller ett uppehållstillstånd.

EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som samtliga medlemsländer har enats om. De olika bestämmelser som EUs olika institutioner beslutar om kallas för rättsakter. Det finns bindande rättsakter så kallade, förordningar, direktiv och beslut, eller så finns det inte bindande rättsakter, så kallade rekommendationer eller yttranden. Alla rättsakter har gemensamt att de måste ha rättslig grund, alltså ska kunna hänvisa till fördragen eller tidigare rättsakter.

Du kan läsa mer om fördragen som ligger till grund för EU-samarbetet på regeringens webbplats EU-upplysningen.

På EU-upplysningen kan du även hitta mer information om rättsakter.

Översikt och metodstöd

Under metodstöd hittar du relevanta publikationer, riktlinjer och vägledningar. Det finns även en översikt av aktuell lagsamling, begrepp, förkortningar för att underlätta arbetet och ge bättre förståelse.

Kontakt med medlemsländerna

Den konsulära avdelningen på respektive lands ambassad kan kontaktas när det gäller både barn och vuxna. Detta gäller även om barnet omfattas av Bryssel II-förordningen. Det kan gälla frågor om exempelvis identitet, vårdnadshavare och hemkommun. Det kan även handla om att få kontakt med sociala myndigheter i hemlandet.

Utrikesdepartementet (UD) är centralmyndighet när det gäller barn som omfattas av Bryssel II. UD har en informerande och förmedlande roll och kan användas som en länk mellan lokala myndigheter i EU/EES-länderna, när de vill utbyta information eller samarbeta i övrigt.

Längst ner på startsidan på den här webbplatsen hittar du kontaktuppgifter till samtliga relevanta EU/EES-länders ambassader i Sverige.