Utbildning

EU/EES-medborgare och deras barn som vistas längre tid än 1 år och är folkbokförda i Sverige har rätt till utbildning enligt skollagen (7 kap. 2 och 3§§ och 29 kap. 2§ första stycket). Men för EU/EES-medborgare som befinner sig i Sverige under kortare tid eller som vistas här längre tid utan att folkbokföras är rättsläget för närvarande oklart.

Inom ramen för de tre månaderna då EU/EES-medborgare får vistas i ett annat medlemsland utan några andra villkor än att kunna visa upp giltigt identitetskort eller pass, har det inte hittats något stöd i EU-rätten som skulle ge EU/EES-medborgare och deras barn rätt till utbildning.

Oklart rättsläge

För barn till utsatta EU-medborgare som stannar här mer än tre månader är rättsläget oklart. Kommuner kan därför hantera och tolka rätten till undervisning på olika sätt.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen att en EU-medborgare som utgångspunkt inte omfattas av den grupp, så kallade tillståndslösa, som menas i Skollagen (29 kap. 2 § andra stycket 5) och att någon rätt till skolgång därför inte finns. Anledningen till detta är bland annat att det av förarbetena framgår att lagändringen tog sikte på en annan grupp, däribland personer som sökt uppehållstillstånd, fått avslag på sin ansökan och har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som de håller sig undan verkställigheten av. Gruppen EU-medborgare nämns inte. Kommunerna har dock möjlighet att erbjuda undervisning även till dessa barn om de vill.

Skolverket menar i en skrivelse till regeringen att förarbetet till Skollagen (29 kap. 2 § andra stycket 5), som ger rätt till utbildning till dem som inte är folkbokförda i Sverige, innehåller resonemang som tyder på att regeringens uppfattning är att rätten till utbildning finns för samtliga barn, förutom barn med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd (prop. 2012/13:58, s. 16).


De frågor som har uppmärksammats av Skolverket är:

  • Vilka kategorier av barn och vuxna har rätt till utbildning och annan verksamhet enligt skollagen till följd av EU-rätten.
  • Vilka utbildningsformer och annan verksamhet enligt skollagen som dessa EU/EES-medborgare har rätt till. 
  • Hur ska utbildning och annan verksamhet enligt skollagen för olika kategorier av EU/EES-medborgare finansieras.
  • Vilka är huvudmäns möjlighet att på frivillig väg erbjuda utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen som de inte är skyldiga att erbjuda.

 

Läs mer i Skolverkets skrivelse till Utbildningsdepartementet: