Otillåtna bosättningar

En markägare har rätt att fritt förfoga över och använda sin mark. Andra personer än markägaren har rätt att vistas på marken endast efter samtycke eller om allemansrätten medger det.

Allemansrätten är inte en lag, utan en sedvänja, en rättighet med skyldighet att inte begå brott som regleras i brottsbalken (1962:700). Det är inte straffbart att bryta mot allemansrätten utan det är bestämmelser i brottsbalken som reglerar om ett brott begåtts.

Vad som menas med offentlig plats är ett område som i en kommuns detaljplan redovisas som allmän plats som är upplåten för visst ändamål. Som offentliga platser räknas exempelvis allmänna vägar, gator, torg, parker, hamnar och liknande. Andra områden ingår i begreppet privatägd mark.

OBS! Om barn påträffas i samband med en otillåten bosättning och behöver stöd eller riskerar att fara illa så ska socialtjänsten inleda en utredning. Se mer under Skydd för barn
 

Vad säger lagen?

Att bosätta sig på annans mark utan tillstånd utgör som regel ett brott, såvida det inte faller inom ramen för allemansrätten.

Enligt polislagen 13 § kan polis avvisa eller avlägsna personer för att avvärja en straffbelagd handling. Enligt brottsbalken 8 kap, 8§ och 9 §, är det straffbart att rubba någon annans rätt till ett markområde. Lagen gäller oavsett om det rör sig om offentlig plats eller privatägd mark.

Enligt ordningslagen 3 kap 1§, 19§, 21§ och 28§ har polis rätt att förelägga en person att avlägsna det som utgör bosättningen om den utan tillstånd, eller i strid med lokala ordningsföreskrifter, har placerats på offentlig plats. Om föreläggandet inte följs, kan polisen själv vidta åtgärder på den försumliges bekostnad.


OBS! Om varken ordningslagen eller polislagen kan användas kan fastighetsägaren vända sig till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om avlägsnande enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning.


Trafikförordningen kan vara relevant då förordningen reglerar hur fordon får stanna eller parkera på offentlig plats. Oftast får fordon inte parkeras mer än 24 timmar i följd. När ett fordon står felaktigt parkerat på offentlig plats, kan polisen ge en tillsägelse enligt ordningslagen att lämna området. Flyttning av fordon kan också ske enligt lag och förordning av flyttning av fordon i vissa fall m.m. (SFS 1982:129 och SFS 1982:198). Om fordon står felaktigt parkerat på privatägd mark kan reglerna om egenmäktigt förfarande eller självtäkt vara tillämpliga.

Miljöbalken 29 kap. 7 § kan vara relevant i relation till otillåtna bosättningar då exempelvis nedskräpning, skadegörelse och uträttande av behov är straffbara handlingar.

Tillämpning

Innan samhället ingriper är det viktigt att säkerställa att markägaren inte har gett tillstånd till etablering av bosättningen. De som har valt att bosätta sig på annans mark måste ha insett att det saknas tillstånd. Det måste alltså ske en bedömning av vars och ens uppsåt. Dessutom måste det vara klarlagt vem som har rätt att nyttja marken, vem som är ägare eller arrendator.

Polisens rekommendationer skiljer sig åt beroende av om bosättningen finns på offentlig eller annan plats. Oavsett vilket, är samverkan oerhört viktig. Det rör sig främst om kommuners tekniska och sociala förvaltningar, kronofogde och polis, i förekommande fall även privata markägare, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och näringsidkare.

Om bosättningen finns på offentlig plats ska polisen skaffa information om bosättningen, hur många som finns där och om det finns barn. Polisen ska informera samtliga bosättare om att bosättningen är olovlig. Polisen ska också dokumentera bosättningen med bland annat fotografering och utreda vem som äger vad på platsen. Bosättarna ska ges tillräcklig tid att flytta självmant. Om bosättarna inte flyttar inom föreskriven tid kan polisen ingripa med stöd av ordningslagen samt polislagen 13 § och omhänderta egendom enligt ordningslagen.

Om bosättningen finns på privatägd mark är ordningslagen inte tillämplig. I dessa fall ska polisen först kontakta fastighetsägaren för att höra om bosättningen är tillåten.

Är bosättningen inte tillåten ska polisen i kontakt med fastighetsägaren höra om hur länge bosättningen funnits och om fastighetsägaren satt upp skyltar och informerat bosättarna att de begår en otillåten handling. Vid en otillåten bosättning på privat mark kan polisen ingripa med stöd av polislagen 13 §. Egendom kan beslagtas i enlighet med bestämmelserna i rättegångsbalken.

Exempel med kommentarer

Nedan följer exempel på situationer gällande barn, följt av kommentarer. Hämtat från publikationen; Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare.

Barn som bor i bil

I kommunens uppsökande verksamhet påträffas personer som av allt att döma bor i en bil. I sammanhanget befinner sig också en nioåring. Vad är socialtjänstens ansvar?

Kommentar: Bedömningen av vad som är acceptabla levnadsförhållanden är lika för alla barn. Att ha en bil som bostad är inte en acceptabel situation och miljö för ett barn, oavsett årstid och uppehållsrättslig status. Socialtjänsten behöver ta reda på om barnet är här med sina vårdnadshavare. Om så är fallet behöver vårdnadshavaren informeras om sitt föräldraansvar enligt svensk lagstiftning. Bistånd kan behöva ges i form av resa till hemlandet samt ett tillfälligt boende under mellantiden.